Vad händer när du faktiskt frågar invånarna, och lyssnar på svaren? Skellefteå kommun har jobbat med Panelista i snart tre år och kan visa vad som händer när invånardialog blir en naturlig del av vardagen.
Beatrice "Bea" Lindh och Josefin Nilsson är UX-designers på Digitala kontoret inom kommunens IT-avdelning. De fungerar som en intern konsultbyrå och hjälper olika delar av organisationen att utveckla tjänster och lösningar som faktiskt fungerar för invånarna. Deras viktigaste verktyg? Att ställa rätt frågor till rätt personer vid rätt tillfälle.
Under webinaret Panelista Friends, en träff för våra användare, delade de med sig av fem konkreta case från sina år som användare. Vi tyckte det var så inspirerande att vi bad dem berätta mer!
En utbildning som invånarna älskar, trots att den är supersvår
Hur skapar du en utbildning som folk faktiskt vill göra, och som samtidigt ger ett riktigt resultat?
Det var utmaningen när kommunen skulle ta fram en ny digital utbildning för besökare på återvinningscentralerna, som efter godkänt resultat får tillgång att vistas där utanför ordinarie öppettider. Målet var att minska felsortering, sprida ut besöken och minska trängsel, men utan att utbildningen kändes som ett hinder. Bea och Josefin samlade en panel med villaägare och ställde konkreta frågor om vad invånarna faktiskt tyckte var svårt med att sortera.
Insikterna lade grunden för en utbildning byggd på storytelling, med karaktären Katarina som guide. Resultatet talar för sig självt: bara 44 procent klarar de 24 frågorna på första försöket men ändå ger invånarna utbildningen toppbetyg. Och viktigast av allt: felsorteringen minskar. Det är precis det här som händer när utvecklingen utgår från faktiska behov och inte från antaganden.
Nu fortsätter utbildningarna och Skellefteborna blir bara bättre och bättre på att återvinna rätt, och kommunen sparar in stora mängder pengar som kan användas till nyttigare saker.
Varför gick folk vilse, och vad de egentligen behövde
Kommunen fick i uppdrag att utreda ett till synes enkelt problem: varför gick så många besökare vilse i naturområdet Vitberget?
I stället för att börja med tekniska lösningar valde Bea och Josefin att fråga de som faktiskt rör sig i skogen.
Svaren var tydliga och konkreta. Skyltarna satt för glest och visade fel information. De var svårlästa för någon i rörelse, oavsett om man sprang, cyklade eller åkte skidor. Och det fanns för många parallella skyltsystem från olika epoker som inte stämde överens med varandra. En besökare beskrev det träffande: det kan bli en 30 minuters promenad eller en på 3 timmar, beroende på tur.
Tack vare dialogen har kommunen nu en tydlig bild av vad som faktiskt behöver förändras, och nästa steg är att tillsammans med målgruppen ta fram och testa nya lösningar i praktiken.
Det blev ingen app
Titta gärna på det här korta klippet från Panelista Friends-webinaret där Bea berättar mer om hur de gick tillväga för att utveckla kommunikationen om skidspår.
Spoiler: det efterfrågades en dyr app men invånarna ville ha något annat och betydligt enklare.
970 välmotiverade svar från ungdomar, från en enda vågad fråga
Högstadieungdomar är inte kända för att delta frivilligt i kommunala undersökningar. Ändå lyckades måltidsavdelningen i Skellefteå med att engagera ungdomarna stort.
Det var inför det årliga julbordet i skolorna som kommunen ville ta reda på vad eleverna faktiskt tycker bäst om, för att kunna anpassa upplägget efter vad majoriteten föredrar. Genom att våga ställa en lite provokativ fråga lyckades de samla in 970 genomtänkta svar från 13 olika skolor. Frågan löd: Är det okej att skippa julmusten på skolans julbord?
Svaren lät inte vänta på sig. 93 procent ansåg att julmusten var superviktig. Men undersökningen gav också oväntad bonus. Ungdomarna ville komplettera julbordet med allt från chicken nuggets och sushi till klassisk palt. Insikter som ingen hade fått fram med en traditionell enkät. Ibland handlar det om att formulera frågan på ett sätt som väcker nyfikenhet och engagemang, inte bara samlar in data. En ytterligare bonus var att lärarna kunde väva ihop aktiviteten med både diskussioner om demokrati och argumenterande texter.
Nu har kommunen hittat ett bra sätt för att komma i kontakt med ungdomarna och kommer fortsätta göra Panelista-undersökningar via skolorna när de behöver samla in de ungas åsikter.
Politikernas svar gav oväntade insikter
Inför en ny mandatperiod ville kommunen ta reda på hur de folkvalda politikerna upplever sin digitala arbetsmiljö. Bea och Josefin fick i uppdrag att ta sig an detta och de genomförde en kartläggning i två steg, en kvalitativ survey följt av en panel med mer fördjupande frågor.
Det visade sig att problemet inte var om information fanns, utan hur man hittade den. Sökvägar upplevdes som ologiska, äldre dokument var svåra att hitta och kommunens surfplatta används inte alls.
Insikterna ledde till ett konkret åtgärdspaket om struktur, utbildning och arbetssätt.
Beas och Josefins två viktigaste lärdomar
Efter snart tre år med invånardialog som en naturlig del av arbetet har Bea och Josefin två råd till dig som vill jobba mer kunddrivet:
- Be om ursäkt är bättre än att be om lov. Ibland finns det ingen intern efterfrågan på att fråga invånarna. Ta egna initiativ och visa värdet av insikterna i efterhand, det är ofta lättare att driva förändring än att vänta på tillstånd.
- Allt börjar med empati. Det första steget i Design thinking är att förstå sin målgrupp på riktigt. Utan det är det otroligt svårt att skapa lösningar som faktiskt gör skillnad.
Känner du igen dig?
Om du jobbar i en kommun eller annan offentlig organisation och vill bli bättre på att involvera invånarna i utvecklingen, utan att det behöver ta lång tid eller kräva stora resurser, är Panelista gjort för just det.
Vill du testa samma arbetssätt i din kommun?
Boka en demo så visar vi hur! 👉 charlotta@panelista.com